Nyanser av ett annat liv

 

I inlägget föreställ dig ett liv där du lever målade jag upp två livsstilar i svart och vitt.

Svart är ett medelmåttigt liv där vi säger ”Tillbaka till verkligheten” på måndagar och ”äntligen helg” på fredagar. Ett liv där vi lever från semester till semester, helg till helg, lön till lön. En ständig strävan efter att ha mer, prestera mer, vara mer utan direkt veta varför. En ständig oro för vad andra skall tycka om allt vi gör.

Omringade av måsten och förväntningar utkämpar vi ett krig mot tiden, för att hinna med allt vi vill göra. Ett liv där vi säger ”Det är mycket nu” som om det vore något bra. Ett liv som lämnar väldigt lite över till att leva och det viktiga. Ett perfekt liv på utsidan men svart på insidan.

Vit är motsatsen och lika vacker på insidan som på utsidan. Ett liv med mindre stres, missnöje och oro. Ett liv där vi andas och lever våra värderingar, där vi lever mer medvetet. Ett liv där vi fokuserar vår energi på det som verkligen betyder något och värderar vår tid. Ett liv utan överflöd. Ett mer meningsfullt liv. Ett ljusare liv.

Sällan är livet svart eller vitt, snarare en hybrid av alla nyanser där emellan.

Men du är konstnären och väljer nyanser. Livet bygger inte på slumpen utan är ett resultat av dina penseldrag. Om dina drag förändras så förändras även ditt liv. Men för att inte uppleva missnöje bör dina kortsiktiga handlingar ligga i linje med dina långsiktiga värderingar.

Så vilka är dina värderingar? Vad är mest värdefullt i ditt liv?

I en äldre version av mig själv var jag mer konsumtionsdriven. Jag kunde se shopping som en nöjesaktivitet och konsumtion som en lösning på mina behov. Mina kortsiktiga handlingar låg i konflikt med mina långsiktiga värderingar. Fina saker var en måttstock för framgång. Framgång var materialiserad.

Idag lever jag mer medveten. Medveten om hur konsumtion påverkar mig, vilka effekter den kan ha på andra och inte minst på vår planet och miljö. Konsumtion är inte längre min primära lösning på mina behov. Det innebär dock inte har jag har slutat konsumerar, men jag konsumerar betydligt mindre och framför allt mer medvetet och inte på impuls. Jag ställer mig alltid frågan; är detta något som tillför värde, fyller ett syfte eller gör mig lyckligare? Ligger det i linje med mina värderingar? Det gäller all typ av konsumtion – teknik, appar, social media, nyheter, relationer etc.

Genom att ta bort överflöd, äga mindre, ha färre måsten, mindre distraktion kan jag fokusera på det viktiga. Vilket gör mitt liv väldigt enkelt. Det är lättare att fokusera, lättare att underhålla. Lättare att andas. Precis som när Michelangelo skapade David-statyn genom att ta bort allt som inte var David insåg jag att jag behöver göra mig av med allt som inte adderar värde till mitt liv för att kunna fokusera på det som adderar värde.

I en äldre version av mig själv konsumerade jag mat omedveten om effekterna på min egen hälsa och på vår planet. Idag är jag mer medveten om vad jag stoppar i mig, vad jag behöver för att må bra. Jag är medveten om vad som är bra kost. och vilken kost som är bra för vår planet samt vad som är mindre bra.

I en äldre version av mig själv fokuserade jag på finansiell frihet med betoning på finansiell. Jag strävade efter större inkomster, högre lön, mer, mer.

Idag fokuserar jag på finansiell frihet med betoning på frihet vilket snarare innebär lägre omkostnader, färre behov, mindre kostym. Vinst och inkomst är fortfarande viktigt så klart men Jag prioriterar tid framför kronor. Detta genomsyrar alla våra ekonomiska beslut och får oss att hantera vår resurser på ett mer ansvarsfullt och medvetet sätt. Vi frågar oss alltid är detta värt x kr av vår frihet? Kronor som vi har slitit på jobbet för.

I en äldre version av mig själv så byggde min identitet till stor del på jobbet. Ett jobb som berättade väldigt lite om vem jag var eller vad jag ville. Ett jobb som egentligen mest handlade att försörja sig.

Idag bygger min identitet mer på det jag älskar att göra, intressen, min personlighet och vem jag strävar efter att bli. Idag strävar jag efter ett arbete som ligger i linje med mina värderingar, ett arbete som jag kan kultivera till en passion.

I en äldre version av mig själv tog jag inte min hälsa på största allvar. Jag insåg inte vikten av balans. Idag prioriterar jag mitt välmående som nummer ett, inga undantag. Utan en god hälsa är allt annat oviktigt. Jag strävar efter att skapa goda vanor som får mig att må bra. behövlig sömn, hälsosam kost, fysisk aktivitet- träning, läsa böcker för att stimulera hjärnan, lyssna på musik, goda relationer, kärlek och närhet.

En god hälsa är inget som skall förväxlas med ett nyårslöfte. En god hälsa är inget mål utan en grundläggande förutsättning. En pågående process.

Jag strävar inte efter att vara perfekt. Jag strävar efter att vara den bästa versionen av mig själv. Jag strävar efter en ljusare nyans av livet.

Annonser

Saker

”We want it, we need it, must have the precious” säger Gollum i Sagan om ringen. Vilket också är en spegelbild av vår nutida relation till ägodelar. Precis som en narkoman har ett beroende av droger har många av oss uppenbarligen ett beroende av att köpa och äga saker.

En bra relation bygger på ömsesidighet, att ge och ta. Har vi samma relation till våra saker?

Kanske behöver vi fråga oss själva vad det faktiska värdet är på våra saker, inte monetärt värde utan vilket genuint värde tillför dina saker, fyller de ett syfte? Gör de dig genuint lyckligare?

När en missbrukare slutar använda droger hyllar vi hen men när en missbrukare slutar konsumera står vi som frågetecken.

Konsumtion är dock inte problemet utan snarare impulsiv konsumtion, omedveten konsumtion. Den får oss att förlora kontrollen och vi söker argument för att rättfärdiga våra köp. Men till vilken kostnad? När vi agerar impulsivt får något annat stå tillbaka. När vi fokuserar vår energi, tid och resurser på något tar vi samtidigt detsamma från något annat. Något viktigare.

Vi bombas av reklam från alla håll och kanter, var vi än är så möts vi av budskap som säger att du behöver det, köp detta, av detta blir ditt liv bättre, du blir bättre, detta behöver du för att passa in.

Utan att tänka på det blir vi påverkade och mer eller mindre lurade av psykologin bakom budskapen.

Vi tar köpbeslutet utifrån hur mycket pengar (hur mycket vi kan låna) vi har och vad marknaden erbjuder, inte utifrån ditt grundläggande behov. Ett grundläggande behov som till exempel skulle kunna vara att förbättra den fysiska hälsan. Från vilket vi tenderar att starta genom att prioritera all utrustning, senaste träningskläderna, pulsklockor osv som vi behöver för att lösa detta behov istället för att bara ge sig ut och träna.

Vi betalar för saker som vi inte behöver. Vi inser inte att alla saker vi köper gör oss mindre och mindre fria och vi knyter oss hårdare och hårdare till ett beroende av mer.

När vi köper saker tenderar vi att bli mer medvetna om vad vi inte har, vi börjar jämföra oss mer intensivt och skapar ett begär efter mer.

Jag kan se en koppling mellan antal saker och stressnivån i mitt liv. Ett psykiskt och fysiskt rum med mindre saker, mindre klotter, mindre distraktion är mer rogivande för mig och får mig att fokusera lättare.

Är vi konsumenter eller är vi samlare? Extrema samlare, så kallade hoarders, lägger allt fokus på en typ av sak medan vi andra samlar lite av allt. Kanske är vi är alla mer eller mindre hoarders – bara något mer eller mindre organiserade.

Ibland måste vi bara våga släppa taget om saker, det som tillförde värde igår behöver inte göra det idag. För att citera Tyler Duran i filmen Fight club ” The things you used to own, now they own you”

Vi är väl insatta i vad vi köper men dessvärre mindre insatta i hur våra saker som vi köper påverkar vår miljö och andra människor. Det är människor som tillverkar våra billiga saker. De människor som tar hand om våra billiga saker när vi inte längre vill ha dom, När vi slänger dem för nästa modell, för det senaste. När vi fyndar får någon människa betala med sitt liv som insats. När vi fyndar får vår planet betala med sina begränsade resurser som insats.

Rekommenderar er att se dokumentären ”True cost” – finns på Netlix för att få en förståelse för vilket pris vi betalar när vi konsumerar och de skrämmande konsekvenserna av ”fast fashion”

När jag går in i en butik idag utan ett tydligt syfte fylls jag av en olustig känsla vilket får mig att tänka efter. Jag är mer medveten och köper bara de saker som tillför värde, fyller ett syfte eller gör mig genuint lyckligare. Det saker jag köper är av bättre kvalitet vilket kostar lite mer initialt men är en billigare lösning långsiktigt både för mig och vår miljö eftersom bättre kvalitet tenderar att hålla längre. De få saker jag äger är mina favoriter. Jag prioriterar upplevelser framför fysiska saker.

Vill du förenkla ditt liv, börja då med små steg. Anta en utmaning om att donera, sälja, slänga en eller två saker varje dag under en månad. Börja till exempel med garderoben.

Ni som vill anta en lite mer radikal utmaning kan packa ner allt ni äger i lådor som om ni skulle flytta för att sedan bara packa upp det ni behöver, när ni behöver det. Ni kommer inse att det är mycket saker som inte inte kommer att sakna. Mycket som ni inte kommer att packa upp.

För vad har saker för värde egentligen? Hur mycket saker behöver vi för att vara nöjda?

En bonus till er som har barn. Läs nedan artikel om varför barn mår bra av färre saker. http://thinkaboutnow.com/2017/05/why-kids-benefit-from-fewer-toys/

Föreställ dig ett liv där du lever

Föreställ dig en vanlig vecka som mest består av tidig morgon, kasta i dig frukost, skjutsa barnen, stressa iväg till jobbet där du spenderar större delen av dagen – trots att du kanske inte tycket jobbet är speciellt kul, skynda hem, utföra några ärenden på vägen, hämta barnen, iväg till gymmet, skynda hem, laga mat eller är det en sån där dag då du inte inte har orkar och istället köper med dig mat hem eller kanske värmer rester. Efter middag landa vid datorn och jobba lite extra för att klättra på karriärstegen, titta på någon netflix-serie under tiden, scrolla igenom flödet på sociala medier för hundrade gången. Kanske shoppar något på e-handel. Däremellan får du inte glömma att underhålla relationer och leva upp till alla krav och förväntningar som du omges med, avslutningsvis försöka få några timmar sömn kanske med en orolig känsla i kroppen. För att sedan repetera detta fem dagar innan helgen kommer och räddar dig, eller? Kanske använder du helgen till att ta igen förlorad tid och fyller den med så många måsten, ärenden och aktiviteter som möjligt. Sådant som inte du inte hann med i veckan. Det gäller att vara produktiv för det mår man bra av, eller?

Dagarna tenderar att avverkas i ett högt tempo utan att vi direkt reflekterar över vad vi håller på med. Denna livsstil är så normaliserad av vi nog inte tänker på det. Veckan blir mest en transportsträcka till helgen då vi lever upp och njuter av livets goda i några timmar innan söndagsångesten smyger sig på och påminner oss om ännu en vecka i vårt liv.

När det är tungt så drömmer vi oss bort till någon exotisk plats och påminner oss om att semestern snart är här. Fyra veckor vila och då skall vi verkligen njuta av livet. Ni vet vad semester betyder va? Avtalad ledighet, du måste få din ledighet godkänd.

Vi lever från semester till semester, från helg till helg, från lön till lön. Vi sliter för att finansiera en livsstil som ofta lämnar väldigt lite tid över till att leva. En livsstil som ofta tar sig utryck i missnöje kring ekonomi och bristen av tid.

För att rättfärdiga vår intensiva livsstil och motivera vår avsaknad av tid belönar vi oss, eller ”unnar oss” genom konsumtion. Det kan vara uppgradering av vår levnadsstandard så som finare hus, finare bil, mer saker, finare kläder, mer restaurangbesök, dyrare semesterresor, ja det mesta i form av yttre belöningar.

Vi måste ju bevisa för oss själva att alla timmar och slit på jobbet är mödan värd därmed blir semester och lyxkonsumtion extra viktig på den lediga tid du har kvar. Vilket i sin tur ofta leder til prestationsstress under ledig tid.

Dopaminet från dessa belöningar tycks bedöva vårt samvete och vår logik. Dock på ett villkor, att vi fortsätter att belöna oss. Detta destruktiva beteende är tyvärr normen för att hur man idag mäter framgång. Man ska ha mycket att göra, många bollar i luften och man ska spendera pengarna på alla fina och bra saker som marknaden erbjuder. Men vi vet ju alla att ägodelar inte är likställt med lycka.

Är tanken att vi skall fortsätta leva så här 40 timmar i veckan, 40 veckor om året i 40 år tills vi blir pensionärer runt 70-75 år?

Föreställ dig nu ett liv utan stress, färre måsten, färre krav, färre förväntningar, färre saker, mindre oro, mindre distraktion, mindre skulder.

Ett liv med god hälsa, mer tid, mer glädje, mer kreativitet, mer nyfikenhet, bättre relationer och bättre ekonomi.

Ett liv där du äger din tid och lägger din energi på det som verkligen betyder något. Samtidigt som du gör dig av med allt som distraherar dig och står i vägen för det som betyder allra mest.

Ett liv där du är mer medveten av effekten av dina beslut och där dina beslut ligger i linje med dina värderingar.

Ett liv i ekonomisk frihet där du är mindre beroende av andra och dina beslut baseras inte på pengar. Ett liv där du inte behöver belöna dig själv genom konsumtion för att må bra. Utan ett liv där den primära valutan är tid och inte kronor, där tid med din familj är mer värt än en pool eller en finare bil.

Ett liv där du har tillräckligt med mod och trygghet till att gå utanför ditt ego och betrakta världen ur ett större perspektiv. Att fundera på hur du kan bidra till ett bättre värld, framför allt hur du kan ta ansvar för ditt utnyttjande av jordens resurser.

Vilken av dessa två livsstilar föredrar du? För mig är det senaste alternativet definitionen av framgång. Ett liv där du lever. Hur skulle ditt liv kunna bli bättre med mindre?

Om du är nyfiken på hur en minimalistiskt livsstil kan förbättra ditt liv, kan jag rekommendera boken Every thing that remains av Josua Fields Millburn & Ryan Nicodemus

Minimalism, ett förhållningsätt som minskar konsumtionen

Målet med marknadsföringen och reklamen är att du ska närma dig lösningen på behovet genom konsumtion..

Jag vill tycka att vi har ett osunt förhållande till konsumtion i allmänhet och materiella ting i synnerhet. Vi står i köer för att få den senaste prylen. Att skuldsätta sig för konsumtion är helt normalt, det är snarare onormalt att inte göra det. Vi strävar hela tiden efter mer, något bättre, nästa uppgradering. En ständig jakt på lycka som förmodligen bara är runt hörnet, bara jag får det där huset, den där bilen, de där prylarna, den där befordran och högre lön. Då kommer jag vara lycklig och känna mig framgångsrik.
Tyvärr kommer du aldrig i mål, Strävan efter mer kommer aldrig att sluta och du kommer aldrig att känna dig riktigt tillfredsställd och lycklig genom att bara ackumulera materiella ting, nytt och större hus, ny bil om så ett väldigt kortvarigt rus av dopamin. Väldigt sällan ligger lösningen i att ha mer och varför skaffar vi mer saker, finare hus, finare kök, sommarstuga mm om vi inte har tid att använda dom? För tittar vi på studier kring upplevd tidsbrist så ökar den enligt undersökningar.

Varför gör vi så här då? Delvis pågrund av att reklam och marknadsföring får oss att göra det? Vi vallas in i tron att allt går att lösa med konsumtion. Och vi vill helst inte vara annorlunda utan håller oss gärna med flocken. Vi skapar vår identitet utifrån vad vi har, äger och inte utifrån vad vi gör och vilka vi är. Kanske behöver vi ifrågasätta substansen i marknadsföringen och vara lite mer kritiska mot alla budskapen attackerar oss. Handlar inte livet om att fylla det med mening och det DU tycker är värdefullt och inte vad ANDRA tycker att du skall göra. Kan det vara så att vardagen rusar förbi i så högt tempo att vi inte hinner att reflektera över våra beteenden och vanor?
Jag är en konsument som vi alla andra men jag är också en av dem som har börjat ifrågasätta marknaden som den enda lösning på alla dina problem.
Jag har har landat i en mer minimalistisk livssyn  vilket innebär att jag har blivit mer medveten om mina egna beteenden och vilka konsekvenser de får vilket i sin tur har resulterat i att jag numera alltid i alla sammanhang strävar efter att reducera allt som inte tillför värde till ditt liv och ta in det som verkligen tillför värde.  Detta kan vara allt från prylar, tjänster, jobb, relationer till små detaljer som notiser på din telefon och även sättet vi konsumerar mat. Om den inte tillför värde ska du släppa taget om den, ge bort, slänga, ta bort, ändra. Istället för att fylla livet med det som marknaden erbjuder så fyller du ditt liv med det som verkligen är värdefullt och betyder något för dig.

Minimalism är motsatsen till överflöd men det innebär nödvändigtvis inte att du slutar att konsumera utan snarare att du konsumerar smartare och mer medvetet. Du använder din kreativitet och utvärderar andra sätt att närma dig ditt behov än genom konsumtion. Du har helt enkelt ett sundare förhållande till konsumtion där kvalitet går före kvantitet och där du fokuserar på att reducera dina behov snarare än att utöka dem. Konceptet kan tyckas vara enkelt men processen kan ibland vara obekväm och utmanande eftersom du dels måste ta dig tid till att gå till botten med vad som verkligen bidrar med värde i ditt liv och gör dig lycklig och samtidigt komma till insikt med vad som faktiskt INTE gör dig lyckligare och vad som inte bidrar med värde för att därefter göra dig av med detta.

Vad får vi ut av minimaslim? De positiva effekterna är många men i huvudsak innebär det att du lever ut ditt liv mer här och nu istället för att jaga och fundera på vad är nästa grej, hur kan jag få mer, tjäna mer osv. Ofta tror vi att lösningen till ett friare och mer ekonomiskt oberoende liv ligger i att tjäna mer vilket snarare brukar innebära att du lägger till med dyrare vanor. Jag tror mer att lösningen ligger i att reducera och minska på dina behov och därmed kostnader vilket minskar behovet av finansiering  som i sin tur leder till större förändringsutrymme och frihet. Du kanske önskar att gå ner lite i arbetstid för att få mer tid till annat. Du kanske vill göra saker med vänner och familj som du tidigare inte haft tid eller ekonomi till. Du vill känna att du äger din tid.

Färre materiella ting innebär också mindre distraktioner och färre energitjuvar i ditt liv eftersom du har färre saker som pockar på din uppmärksamhet och behöver underhållas. Det är en skön och renande känsla att göra sig av med saker, dubbelt så skönt om det kan vara till värde för någon annan istället. En annan effekt av detta är att det du behåller blir extra värdefullt och kommer också att användas på ett mer effektivt sätt.